Att undervisa om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4 - med variationsteorin som redskap

Abstract

Artikeln behandlar hur undervisningen kan möjliggöra att elever i 9–10-årsåldern lär sig skriva berättelser med ett välutvecklat händelseförlopp genom att beskriva vad undervisningen behöver behandla och hur det kan ske. Dataunderlaget består av elevtexter, intervjuer samt filmade lektioner insamlade under en Learning study. Learning study är en metod där verksamma lärare och forskare iterativt undersöker hur ett avgränsat kunnande kan utvecklas. Variationsteorin, där lärande ses som urskiljande av nya aspekter, används som teoretiskt redskap. Begreppet kritiska aspekter används för att beskriva vad eleverna behöver urskilja för att utveckla ett avsett kunnande. Resultatet visar att eleverna behöver urskilja kritiska aspekter inom tre områden: Läsarperspektivet, berättelsens struktur samt den interna logiken i berättelsen. Exempel på en kritisk aspekt är Att urskilja att berättelsen är en fantasiprodukt som ska förstås av andra. När denna och andra aspekter synliggörs i undervisningen visar resultatet att textkontraster och dramatiseringar är framgångsrika redskap för att öka elevernas lärande. Men för att dessa båda metoder ska fungera krävs att läraren utifrån sin kunskap om de kritiska aspekterna skapar övningar och samtal där eleverna får hjälp att rikta fokus mot just dessa aspekter. Resultaten har relevans för verksamma lärare då de ska planera sin undervisning i berättelseskrivande.

English abstract

Teaching story-writing in primary school – Using the analytic tool Variation Theory

This article addresses how teaching can enable 9–10-year-old students to write stories with a well-developed plot. The data consists of interviews, video-recorded lessons and stories written by students, collected during a Learning study. In a Learning study teachers and researchers jointly investigate an object of learning through an iterative process. The study used the theoretical tool Variation Theory, in which learning is considered as the discerning of new aspects. In this theory, the concept critical aspects is used to describe what students need to discern in order to develop a certain ability. The results show that the students need to discern critical aspects in three areas: The perspective of a reader, the structure of a story and the internal logic of the story. One example of a critical aspect is To discern that a story is a product of imagination and that a reader should be able to understand it. The results show that the use of text contrasts and dramatization are powerful tools for supporting the students’ discern about both the above-mentioned aspects and other aspects. To make these two methods work, the teacher needs to be guided by the critical aspects and create tasks and interaction that are oriented towards these specific aspects. This study is relevant for teachers’ planning of how to teach story-writing.