Kollegiala samtal som kontext för utveckling av lärares literacyförståelse

Authors

  • Ann-Christin Randahl Göteborgs universitet, Sverige
  • Pernilla Andersson Varga Göteborgs universitet, Sverige
DOI: https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2031

Abstract

I denna artikel undersöks kollegiala samtals potential att utveckla lärares literacyförståelse. Två samtal i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet analyseras. Inför samtalen har deltagarna läst artiklar om literacy, som ska diskuteras. I det första samtalet deltar en ämnesmässigt heterogen grupp gymnasielärare på ett yrkesprogram, medan en ämnesmässigt homogen grupp svensklärare från grundskolans senare år deltar i det andra samtalet. Båda samtalen leds av en handledare. Även om samtalen på en övergripande nivå kretsar kring fortbildningens innehåll saknas teck en på ny eller fördjupad literacyförståelse. Orsakerna kan vara flera. I det första samtalet saknas en delad bild av undervisningspraktiken. Istället framträder en tydlig skillnad mellan yrkesämnets muntliga kultur och övriga skolämnens skriftburna kultur, som tycks försvåra möjligheterna att göra literacy till ett gemensamt lärandeobjekt. Det finns också tecken på att artikeln som diskuteras är svårtillgänglig för vissa deltagare. I det andra samtalet har lärarna en delad bild av undervisningspraktiken och en gemensam syn på literacy. Artikelinnehållet görs till utgångspunkt för långa berättelserundor och erfarenhetsutbyte, men erbjuder varken ny kunskap eller nya perspektiv som kan utmana lärarnas förförståelse. Även handledarens roll antas ha betydelse för kunskapsbygget. Trots handledarnas förmodat epistemiska tillgång, förväntas de endast i liten utsträckning ta epistemiskt ansvar för fortbildningssatsningens literacyinnehåll.

English abstract

English title: Peer discussions as an arena for mutual knowledge building about literacy

In this article two peer discussions on literacy issues within the professional development programme Boost for reading are analyzed. The groups of teachers taking part in the discussions differ – one is a heterogeneous group of upper secondary teachers, whereas the other is a more homogenous group of late primary and secondary teachers. From a professional learning perspective (Stoll et al., 2006; Talbert, 2010), we examine the mutual knowledge building processes taking place and what impact the teachers’ previous notions on literacy have. The peer discussions are led by a facilitator. Questions concerning the role of the facilitator are also
raised. The role of the facilitator is complex and the two contexts require high and different demands on the facilitator handling the discussion. To facilitate knowledge building, taking the role as a moderator seems to be insufficient. Instead, the teachers are dependent upon the facilitator meditating the literacy issues as well as challenging prior knowledge.

Usage Statistics
Total downloads:
Download data is not yet available.

Published

2021-01-04

How to Cite

Randahl, A.-C., & Pernilla Andersson Varga. (2021). Kollegiala samtal som kontext för utveckling av lärares literacyförståelse. Nordic Journal of Literacy Research, 6(4). https://doi.org/10.23865/njlr.v6.2031

Issue

Section

Original Research Articles

Keywords:

literacy, kollegialt lärande, handledare, Läslyftet, intersubjektivitet, facilitator, peer discussion, intersubjectivity, professional development program