Kontextualisera, spegla, vidga och estetisera: Gymnasielärares litteraturdidaktiska infallsvinklar till Pajtim Statovcis roman Min katt Jugoslavien

Abstract

Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien är en av de mest uppmärksammade debutromanerna i Finland under 2010-talet. Dess mångtydighet, särskilt vad gäller symboliska och metaforiska tolkningsmöjligheter, har förundrat och fascinerat läsare både i Norden och internationellt. Romanens komplexitet gör den intressant såväl litterärt som litteraturdidaktiskt sett. Inom den nordiska litteraturdidaktiska forskningen har det de senaste åren vuxit ett intresse för att studera litteraturarbete med komplexa, litterära texter. Med utgångpunkt i begreppen kunskapsfält (Aase, 2005) och uafgørlighed (Johansen, 2018) utforskar och diskuterar vi i artikeln vilka litteraturdidaktiska överväganden en grupp gymnasielärare gör i samtal om romanen när deras avsikt är att använda romanen i litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan fyra finlandssvenska gymnasielärare. Analysen visar hur lärarnas litteraturdidaktiska överväganden utmynnar i en rad olika infallsvinklar på romanen, allt från att kontextualisera till att spegla, vidga och estetisera den litterära texten.

English abstract

Contextualizing, mirroring, widening and aestheticizing: Upper secondary
teachers’ approaches to Pajtim Statovci’s novel My Cat Yugoslavia

The novel My Cat Yugoslavia by Pajtim Statovci is one of the most recognized debuts in Finland in recent years. Its ambiguity, especially in terms of symbolic and metaphorical meanings, has amazed and fascinated readers both in the Nordic countries and internationally. The ambiguity makes the novel interesting also from an educational perspective. Recently, there has been a renewed interest among Nordic researchers to explore educational perspectives on working with complex literary texts. In this article, we explore conversations among a group of upper secondary teachers as they discuss the novel My Cat Yugoslavia with the intention of using it in the classroom. The empirical material consists of audio recorded conversations between a group of four upper secondary teachers. Drawing theoretically on the concepts of fields of knowledge (Aase, 2005) and undecidability (Johansen, 2018), we discuss how the teachers approach the novel from a wide range of perspectives in their pedagogical considerations by contextualizing, reflecting, broadening and aestheticizing the literary text.