Temanummer: Statlig mätning av läs- och skrivförmåga

2022-03-08

Temanummer: Statlig mätning av läs- och skrivförmåga

Redaktörer: Gustaf Skar, Michael Tengberg & Solveig Troelsen

Datum för inlämning av abstract: 23. juni 2022

I Norden, liksom i övriga världen, mäter staten elevers läs- och skrivförmåga genom obligatoriska prov. Exempel på dylika prov är examen i norska, de nationella proven i läsning i Norge, de nationella proven i svenska i Sverige och nationella prov i läsning respektive examen i danska i Danmark. Andra exempel är statligt initierade, påbjudna eller sanktionerade prov och kartläggningsmaterial som exempelvis norska ”Kartleggingsprøver i norsk” och svenska ”Nya språket lyfter”. De statliga mätningarna har olika syften. Några av dem utgör underlag för slutbetyg i en kurs eller ämne eller ges som separat provbetyg som kompletterar lärarens ämnesbetyg. Andra används för att informera olika intressenter om vad som karakteriserar elevers förmåga antingen vid en bestämd tidpunkt eller över tid.

De statliga mätningarna av läs- och skrivförmåga får både omedelbara och observerbara konsekvenser, som exempelvis betyg och därmed grund för urval till högre utbildningsnivåer. De får också mindre omedelbara konsekvenser som samtidigt är svårare att observera. Hit hör till exempel att mätningar bidrar till uppfattningar bland lärare och elever om vad läsande och skrivande är och om vad som är viktigt att fokusera på i läs- och skrivundervisning. Resultat från mätningar av läs- och skrivförmåga används också i forskning, exempelvis som kriterium i undersökningar av vilken undervisning som leder till höga resultat. Resultat från statliga mätningar förekommer också i den offentliga debatten om skolkvalitet. 

Statliga mätningar av läs- och skrivförmåga kan alltså sägas ha en stor inverkan på lärare, elever och undervisning och utgör dessutom viktiga förutsättningar för skolforskning och offentlig debatt. Därför finns det behov av vetenskaplig genomlysning av egenskaper och kvaliteter förbundna med dessa prov. Exempel på analyser av egenskaper förbundna med prov kan vara explorativa och deskriptiva undersökningar med målsättning att beskriva vad som mäts i ett givet prov och hur. Exempel på analyser av kvaliteter kan vara undersökningar som relaterar tolkningar och beslut som fattas med utgångspunkt i provresultat till ett givet provs egenskaper och som i tillägg bedömer rimligheten i dessa tolkningar och beslut.

Till detta temanummer bjuder vi in kvalitativt och/eller kvantitativt orienterade bidrag som presenterar undersökningar av en eller flera aspekter av statligt förankrade prov av läsförmåga och/eller skrivförmåga i Norden. Följande är en icke-uttömmande lista på exempel på teman som kan vara aktuella:

  • Innehållsanalyser av läs- och/eller skrivprov
  • Washback-effekter av läs- och/eller skrivprov
  • Psykometriska analyser av läs- och/eller skrivprov
  • Dimensionalitet och konstrukt i läs- och/eller skrivprov
  • Läs- och/eller skrivprovens prediktionsvärde
  • Lärares användning och förståelse av läs- och/eller skrivprov
  • Komparativa analyser på tvärs av kontexter (t.ex. regionala, nationella)
  • Nya teknologiers betydelse för läs- och/eller skrivprov
  • Pedagogisk användning av läs- och/eller skrivprov

Praktiska upplysningar

Du är välkommen att skicka ditt abstract till gustaf.b.skar@ntnu.no senast 2022-06-23. Abstractet ska innehålla följande delar: forskningsbakgrund, forskningsfråga, data, dataanalys, förväntade resultat och tolkning. Abstractet ska inte överstiga 500 ord (exklusive referenser).

Läs riktlinjer för författare her.

Temanumrets redaktörer kommer att bjuda in de bästa abstracten till att lämna in ett fullständigt manuskript. Återkoppling på abstract kommer att ske i augusti 2022, och datum för inlämning av fullständigt manus är 2022-12-10.